Vad är ett Ekohus?

Det finns ännu inga bestämda normer som måste uppfyllas för att få kalla ett hus för ekohus. När man pratar om ekohus kan det därför röra sig om ett flertal olika hustyper, allt från konventionella passivhus till ler- och halmbalshus eller så kallade jordskepp som ofta byggs på egen hand. Också lågenergihus går ibland under begreppet ekohus. Men generellt verkar de flesta ändå vara överens om att ekohus bör vara energisnåla, använda miljövänliga lösningar och vara byggda av giftfria material.

Ekohus

Sex områden att ta hänsyn till när man bygger Ekohus
• Miljö
• Energi
• Ventilation
• Vatten
• Avlopp
• Kretslopp

Vad är ett Ekohus?

Ekohus, eller ekologiska hus ska helst uppfylla följande normer:
• Vara byggda av material som är miljövänliga, har lång livslängd och inte har producerats på ett miljöovänligt sätt. Samtliga material färger ska vara naturliga och miljöanpassade. Inga former av plastmaterial ska användas. Ha en grundkonstruktion med inbyggt skydd mot radon.
• Vara välisolerade. Isoleringsmaterial ska, liksom alla andra material som används, vara naturliga, miljövänliga och därmed återvinningsbara. Gärna använda isolering av cellulosa, torv, lin, kutterspån eller liknande. Med 3-glasfönster hålls energiförbrukningen nere.
• Ha alternativ uppvärmning. Solfångare eller ett system för passiv solvärme, eldas med ved eller annat biobränsle. Golvvärme (värmegrund) i ekohus förhindrar också fuktskador.
• Ha miljöanpassad ventilation självdrag och/eller till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning.
• Ha WC-stol med reglerbar spolning som sparar vattenresurser. Separerad toalett eller mulltoa. Alla vitvaror ska vara minst A-klassade.
• Vara försett med kompost och gärna ett växthus. Helst tillvara de näringsämnen som finns i bl a avloppet.

Ett exempel på ekohus

ekohus_ekologiska_byggvaruhusets_husprojekt1

Erik Hedenstedt och Ekologiska Byggvaruhusets Projekt är ett exempel på ett ekologiskt passivhus. Huset har följande specifikationer:

Ventilation: Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Förvärmning med luftsolfångare.
Stomme: Återvunnet murtegel och träregelstomme med råspont, vassmatta och 5 cm lerputs.
Invändig ytbehandling: Linolja och lerfärger.
Utvändig ytbehandling: Linoljefärg
Golv: Kalksten (Borghamn) och massiv stavparkett i ek.
Fönster och dörrar: Passivhusfönster i massiv oljad ek med u-värde 0,8 på hela konstruktionen.
Fasad: Träpanel och härdade glaspaneler.
Tak: Sedumört.
Isolering: Cellglas mot mark 30 cm, linullsskivor i väggar 38 cm och tak 50 cm.
Grund: Radonskyddad betongplatta på mark.
Värmekälla: Vattenmantlad vedkamin 10 kw.
Solvärmeanläggning: Plansolfångare 25 kvm.
Värmelager: 2 st. 750 liters ackumulatortankar + 14 kbm pool
Elproduktion: Monokristallina solceller samt inkoppling på ordinarie elnät.
Avloppssystem: Värmeväxlare för återvinning, slamavskiljare, markbädd, fosforfälla samt biodike.

Lågenergihus

Begreppet lågenergihus används sedan länge och syftar på byggnader som använder mindre energi än hus byggda enligt praxis eller enligt vad byggnormen kräver. I de flesta fall innebär det en välisolerad byggnad med någon form av värmeåtervinning. Begreppet lågenergihus kan även innebära en strävan att använda förnybar energi.
Vid projektering av ett lågenergihus är det lämpligt att använda sig av Kyotopyramiden, där man planerar byggnaden nerifrån och går uppåt för att minimera värme- och elbehov. Först gäller det att hålla nere värme- och kylbehovet, varefter elbehovet minimeras. Därefter gäller det att utnyttja solenergi och dagsljus.

ekohus_lagenergihus_kyotopyramiden

1. Minimera värmebehovet. Energiåtgången minimeras för värme- och kylbehov genom att välja rätt tilläggsisolering, anpassa lufttäthet, fönster och ventilation.
2. Minimera elbehovet. Elbehovet begränsas genom val av motorer, vitvaror och övrig elektronik.
3. Utnyttja solenergin. Byggnaden anpassas för att utnyttja den naturliga solenergin. Genom medvetna val av husplacering, fönster och solfångare tillvaratas solvärme och dagsljus.
4. Visa och reglera. Energiåtgången visas och regleras.
5. Välj energikälla. Därefter görs val av energikälla.
Fler typer av lågenergihus
Det finns ett flertal koncept/begrepp för lågenergihus (Erhorn-Kluttig 2009). De koncept som oftast används i Sverige är:
• Minienergihus – är ett nytt begrepp för hus med minimala energibehov.
• Egenvärmehus – har många likheter med passivhus. Husen byggs så pass täta och välisolerade att de klarar sig utan konventionella radiatorer.
• Nollenergihus – innebär att huset tillfredställer sitt energibehov med lågkostnads-, lokalt tillgänglig, icke-förorenande och förnybar energi.
• Plusenergihus – påminner om nollenergihus, men innebär att huset producerar mer energi än det förbrukar.
• ”3-litershus” – lågenergihus, som har ett årligt primärenergi- behov per m2 golvarea för uppvärmning som är mindre än 34 kWh (Fraunhofer 2001).
• Smarta hus – inget entydigt begrepp men innebär i princip ett hus som använder IT-lösningar, sk ”smarta tjänster”, för att styrning och övervakning av husets system och funktioner.
Forum för energieffektiva byggnader har utarbetat krav för bostäder och lokaler (FEBY 2009b).

Passivhus

 

passivhus-sa-fungerar-det_ekohus.nu_

Riktigt energisnåla hus kallas passivhus och är den vanligaste modellen av lågenergihus. I ett passivhus minskar man värmeförlusten så mycket att inga element eller golvvärme behövs. Passivhus är därför extremt välisolerade och värms i stort sett upp av solinstrålning och den energi som alstras i huset; kroppsvärme och elapparater. Ett passivhus måste uppfylla flera grundläggande krav för att få kallas passivhus. För 100 kvadratmeter stort hus får maximalt ”köpt energi” vara 4 500 kilowatttimmar per år, gäller södra delarna av Sverige. Solvärme rekommenderas för varmvatten. EU förespråkar en ny byggnorm för passivhus från år 2016. Den minimala värmeförlusten åstadkoms genom att huset byggs så tätt att ingen ventilation sker genom otätheter eller självdrag. Istället går all ventilation via ventilationssystemet. Passivhus värms upp inifrån genom naturlig värmestrålning, huvudsakligen från instrålad solenergi (ca. 500 kWh per år), kroppsvärme från människor (80 W per person) och värmestrålning från belysning, hushållsmaskiner och hemelektronik. Sammanlagt utgör dessa ca 1300 kWh per år. I passivhus räcker denna värme för en behaglig temperatur under större delen av året. Vissa perioder under den kallaste årstiden kan det dock behövas en lätt förvärmning av friskluften för att hålla huset varmt. Det görs genom ett litet värmeelement, ungefär lika stort som en hårtork. Den uppvärmda luften återvinns. Ett passivhus är också mycket väl isolerat och har därför få köldbryggor. Alltså behövs ingen investeringar i dyrt värmesystem med underhållskrav.

Jordskepp

jordskepp_system_ekohus.nu_-440x225

 

Jordhus eller jordskepp, är en typ av passivhus som byggs av naturliga material och återvinningsmaterial. Tanken är att ett jordhus ska vara ”off grid” d v s självförsörjande när det gäller vatten, värme och elektricitet. Husgrund och väggar tillverkas ofta av jordpackade bildäck. Andra alternativ är t ex murad lättbetong. Tre av jordskeppets väggar är inbyggda i jord och endast en vägg, vänd mot syd, är fri och har stora fönsterytor som tillför huset värme från solen. Jordskepp har kritiserats för att det förekommer att de är byggda av återbruksmaterial som inte är miljövänliga, exempelvis bildäck och petflaskor.

Källor: Åke Blomsterbergs ”Rapport: Lågenergihus – en studie av olika koncept/Begrepp”, Kyotodokumenten, Earthship.com, Forum för energieffektiva byggnader, Boverket

©Foto: Ekologiska Byggvaruhuset och www.Earthship.com

 

Dela med dig

No Replies to "Vad är ett Ekohus?"

    Leave a reply

    Your email address will not be published.